Trois cents-et-un jours plus tard...

Över 300 dagar har passerat, och jag börjar ladda för att åka hem. Om två veckor ligger jag på beachen i Nice, garanterat.

Intelligent me som åker hem med Ryanair har redan passerat 15-kilos gränsen i bagage genom att fylla kofferten med tjocktröjor och sånt jag inte kommer behöva de närmsta 13 dagarna. Så när jag träffar Meike på torsdag blir det till att lämpa av lite fler grejer som hon kan ta i bilen. Ingen som känner för att köra ner å hämta mig? Haha nej det blir nog bra, jag har ju Ronja!

Träffade franska-gruppen för sista gången igår, kändes konstigt att gå därifrån och veta att jag antagligen inte kommer tillbaka. Men har lovat att försöka titta förbi om jag kommer och hälsar på nästa år. 
Idag har jag nästan gjort klart min lilla present till tjejerna, varsit fotokollage. 

Just det, måste berätta om helgen. Jag älskar frankrikes "midsommar"! Ja alltså de firar ingenting på fredagen som i Sverige, men varje år den 21 juni är det "Fête de la musique", världens bästa uppfinning, seriöst. I alla städer i hela landet har man musik överallt, på gatorna. Vi var i Toulouse, det var helt sjukt kul, mer folk än jag någonsin sett, alla var utomhus, och i vartenda gathörn, bokstavligt talat, var det ett band som spelade. Underbart! 
Det var allt från hårdrock till samba och kyrkomusiker. Tråkigt nog var det bara jag och Meike där, eftersom Ida har åkt och Priscila fortfarande var bortrest, men vi träffade en "gammal bekant" om man kan säga så efter bara tio månader i ett land, killen jag var på pankaks-middag hos, så vi hände med honom ett tag. 

Imorn blir det mycket jobb, sen kanske middag med tjejerna igen. Och så i helgen blir sista helgen i Toulouse, och då kommer Meikes familj hit, sen sista jobb-veckan. 
Nu ska tjejerna hämtas på skolan, och så har jag visst lovat glass-köp...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0