the WoodBog blog

10 dagar är ingenting, som en lång förkylning eller en vanlig utlandssemester. Men det här har inte varit en semester, det här har varit hemma, vardag. Och nu är det knappt nåt kvar. För att Ida åker betyder också att jag bara har dryga två veckor kvar efteråt. Två veckor, NADA! 

För fyra-fem månader sen, hade det inte gjort mig så mycket att åka hem. Då var det grått och trist och kallt, och det hände inte så mycket. Nu är det varmt och skönt och soligt, och jag har en massa att göra. Skulle förmodligen kunna stanna ett par månader till. Det enda jag kan trösta mig med är att när jag lämnar Toulouse, den 6e juli, så har jag något att se fram emot. En dag på tåget och så får jag träffa Ronja igen! Det blir 8 dagars semester med sol, bad och bara njuta. Njuta av Frankrike! 

Och är det någonting jag verkligen börjar märka av så är det avsaknaden av min allra allra bästa vän. Egentligen förstår jag inte hur jag har klarat mig utan henne i 9 månader. Visst har vi hållt kontakten, pratat nån timma i veckan, men ändå, det är inte tillräckligt! 

Innan jag åkte bodde vi ihop, vi umgicks hela tiden och pratade om allt, ALLT. Det har ju liksom inte funkat det senaste året, en timma i veckan genom ett sprakande Skype räcker inte till för att hinna prata om allt det där vanliga. Visst, vi kan avlägga en liten rapport om veckans händelser, men förut visste jag vad Ronja åt till frukost, fick höra om vilka knäpa kunder hon hade på jobbet, och om innehållet i boken hon läste. Allt sånt har jag missat det här året. Jag hoppas verkligen att det inte har dragit oss ifrån varandra. Jag hoppas, att när vi ses den där måndagen om mindre än fyra veckor, i ett stekande Nice, att allt är som vanligt. För trots att jag haft ett underbart år här, så älskar jag mitt liv i Sverige, och fast att det samtidigt är lite trist, så hoppas jag att allt ska vara som vanligt igen. 

Men först ska jag njuta av den lilla tid som är kvar här!

Imorn blir det heldag med barnen + middag med au pair-gänget

Torsdag blir förmodligen franska-kurs, lite bakning och present-fixning och så jobb såklart

Fredag blir... så som fredagar har börjat bli nu, superstressiga. Men har till slut fått ge upp Moulin des Savoirs, jag har helt enkelt inte tid. Det enda som är kvar är engelska lektionen med lill-killen. 

Helgen ska bli super! Engelska-lektion på dagen, sen väntar mitt livs första riktiga ballet! Efter det, Idas sista kväll i Toulouse, kinamat och utgång. Big plans! 

Nu ska det läsas lite och preppa inför morgondagen med tjejerna...genom lite sömn. Ha det!